..::vardag::..
Det skulle vara skönt att få komma tillbaka till vardagen igen. Denna förkylning verkar inte vilja släppa sitt järngrepp om mig och mina bihålor *suck*. Det är bara att gilla läget. Men det känns som om det är nog med grejor i livet just nu som florerar. Det känns knasigt på många sätt och inget kommer väl att bli sig likt igen. Jag har inget emot förändring men den här förändringen kunde ha fått förbli ogjord. Jag vet att jag skriver a men inte b och det är för att berörda parter vill nog inte ha det hela utblottat på nätet. Men jag bara måste få skriva om känslan som växer i mitt inre.
Denna sommar, 12 juni närmare bestämt, slog min "weird-shit-o-meter" i taket och världen kändes plötsligt som kaninhåler i Alice i underlandet. Det hålet har visst tänkt vara bottenlöst i min saga. Jag har ännu inte landat i nått Underland och det trillar bara in mer saker som får mig att susa vidare, tyngdlöst i mitt bottenlösa hål. Nej, nej och nej igen. Hålet representerar inte att jag mår dåligt eller är deppad. det är bara att så otroligt overkliga saker händer...och nej, jag pratar inte om att jag sprunigt genom en murad vägg mellan två platformer på nån tågstation på väg till Hogwarts. Utan det är bara saker som jag aldrig väntat mig, kunnat föreställa mig och än mindre ägnat en tanke till hur man bearbetar dessa event. Nu har det visat sig så att prästen jag tog kontakt med i juni är verkligen underbar. Vi har pratat ett par gånger och hon hjälper mig verkligen att hålla huvudet åt rätt håll och ovanför vattenytan. Sen att jag har vänner runt mig som verkligen verkligen är underbara är bara att skatta sig lycklig för. Speciellt kvinnan K. Hon är en förebild på många sätt och jag hoppas att jag en vecker dag kommer att besitta hennes form av inre styrka och självförtroende.
Jag är inte bara välsignad med underbara vänner....min lycka i livet. Mina barn och min helt enormt otroliga make. Jag har svårt att få grepp om att tiden gått så fort. Vi har varit gifta 7 år nu och jag kan fortfarande upptäcka hur det pirrar i magen vid blott åsynen av honom. Sånt där "jag är kär-pirr" efter 7 års äktenskap...otroligt härligt och jag är verkligen så genuint lycklig. Sen att barnen får en att må som en solig, varm sommardag. Jag är lyckligt lottad som har det så. Att verkligen känna varje dag att jag är lycklig och nöjd med livet jag lever.
Nu ska jag kasta min onda näsa och resten mig själv i duschen. Sen blir det att läsa ett par kapitel till i Harry Potter och den flammande bägaren. Imorgon är en spännande dag, även om jag någonstans är skräckslagen inför vad resultaten blir så känns det spännande. Nä, slit dig från datorn nu Annelii.
Natt natt
Denna sommar, 12 juni närmare bestämt, slog min "weird-shit-o-meter" i taket och världen kändes plötsligt som kaninhåler i Alice i underlandet. Det hålet har visst tänkt vara bottenlöst i min saga. Jag har ännu inte landat i nått Underland och det trillar bara in mer saker som får mig att susa vidare, tyngdlöst i mitt bottenlösa hål. Nej, nej och nej igen. Hålet representerar inte att jag mår dåligt eller är deppad. det är bara att så otroligt overkliga saker händer...och nej, jag pratar inte om att jag sprunigt genom en murad vägg mellan två platformer på nån tågstation på väg till Hogwarts. Utan det är bara saker som jag aldrig väntat mig, kunnat föreställa mig och än mindre ägnat en tanke till hur man bearbetar dessa event. Nu har det visat sig så att prästen jag tog kontakt med i juni är verkligen underbar. Vi har pratat ett par gånger och hon hjälper mig verkligen att hålla huvudet åt rätt håll och ovanför vattenytan. Sen att jag har vänner runt mig som verkligen verkligen är underbara är bara att skatta sig lycklig för. Speciellt kvinnan K. Hon är en förebild på många sätt och jag hoppas att jag en vecker dag kommer att besitta hennes form av inre styrka och självförtroende.
Jag är inte bara välsignad med underbara vänner....min lycka i livet. Mina barn och min helt enormt otroliga make. Jag har svårt att få grepp om att tiden gått så fort. Vi har varit gifta 7 år nu och jag kan fortfarande upptäcka hur det pirrar i magen vid blott åsynen av honom. Sånt där "jag är kär-pirr" efter 7 års äktenskap...otroligt härligt och jag är verkligen så genuint lycklig. Sen att barnen får en att må som en solig, varm sommardag. Jag är lyckligt lottad som har det så. Att verkligen känna varje dag att jag är lycklig och nöjd med livet jag lever.
Nu ska jag kasta min onda näsa och resten mig själv i duschen. Sen blir det att läsa ett par kapitel till i Harry Potter och den flammande bägaren. Imorgon är en spännande dag, även om jag någonstans är skräckslagen inför vad resultaten blir så känns det spännande. Nä, slit dig från datorn nu Annelii.
Natt natt
Kommentarer
Trackback
