Helgarbete

Den här helgen är den värsta jag har på schemat. Inte för att det är jobbigt att jobba men för att jag itne träffar familjen nått mellan fredag och söndag. På fredagen träffar jag barnen under förmiddagen sen börjar jag jobba 13.15-22.00, dom sover när jag kommer hem. På lördagen börjar jag 07.30-11.30, cyklar eller går hemifrån vid 06.20 och då sover dom oftast ännu, rast mellan 11.30-14.30 ( då jag har en bit hem ids jag inte fara hem på 3 timmars rast, det blir bara stressigt) jobbar mellan 14.30-20.30. Oftast inte hemma förän 21.15 och då sover dom små liven. På söndagen jobbar jag 07.30-16.30...så när jag kommer hem är jag ganska slut efter en hel helg utan längre vila mellan passen. Men, men tur är väl att jag bara har en sån helg på vårat 5 veckors schema.

Nu har jag slutat för kvällen. Blev klar tidigare och tänkte att jag skulle fixa lite här på kontoret men först lite blogg. Sen en promenad hem, 3 km, i snöyra. Känner mig peppad..eller inte.

Jag har under veckan hunnit vara på NUS för uppföljning hos Gastroteamet. Det var spännande. Nu återstår att se vad som komma skall. Ett vart klart i allafall och det är att sköta kosten noga noga.
Min käre make har varit duktig denna vecka och tagit tag i Elias sen utveckling med talet. Dom har tydligen en talpedagog som finns på förskolan vid ett par tillfällen i veckan så hon ska ta sig tid med Elias. Han var ju nästan döv upp till 1½ års ålder innan han fick rör i öronen så talet är väldigt sent. Men nu har han för bråttom och blir så frustrerad när ingen förstår honom. Man måste verkligen sätta sig med honom och tala om för honom att inte ha bråttom. Då går det bra. Och i telefonen pratar han hur bra som helst och är jätteduktig på att säga engelska ord. Sångtexter lika så. Han har ett enormt textminne och sjunger bättre än han talar.
Amanda har snöat in på bokstäver hon. Hon till skillnad från Elle var ju jättetidig med talet. Nu försöker hon läsa och hon känner igen många ord då hon ligger och tittar i böcker. Jag skulle vilja hitta en bra alfabetsbok med lite övningar åt henne. Det skulle vara kul.
Nä, dags att fixa lite beställningar och sen hem. Jag hinner nog ta en kopp te oxå innan jag traskar iväg.

tjing tjing

Peter Steel R.I.P



Peter Steel Type 0 Negative

En förförisk röst har lämnat jordelivet. Alldeles för tidigt har denna otroliga sångare och muskier lämnat livet. Sitter och lyssnar på Type 0 Negative för 3:e dagen i rad. Jag började lyssna på Type 0 hösten -96 och vart hänförd och förförd av denna mans röst. Jag tror att jag somnade till skivan October rust under ett helt års tid.

Annars då?? Jo, det har börjat märkas att det är val år. Förra lördagen var jag och gick en kanditats utbildning i Umeå. Riktigt intressant och kul. Jag är så taggad. Men på en fråga vi fick under utbildningen vart jag helt tom: "Vad vill ni ska hända efter valet?" Att sovarna vinner så klart men sen då?? Det är ju så otroligt mycket att ställa till rätta igen så vart fan börjar man?? Jisses....hur ska vi kunna rätta till allt igen?? Framför allt hur ska vi kunna lyfta fram försäkringskassan i god dager igen?? Jag tror vi starta en helt ny form av försäkringskassa. Men sveriges sjuka måste få tillbaka förtroendet för samhället igen, systemet. Folk ska inte behöva känna att dom trillar igenom det skyddnär sverige påstå sig ha. Även om jag på första parkett får se hur man behandlar dom som är sjuka. Det är fullständigt galet. Nog om det.
Jag har äntligen börjat få lite svar på allt runt min galna nacke. Till saken hör väl nu att jag måste acceptera att det är så här det kommer att vara. Jag kommer aldrig att bli fri denna skada och än så länge så ser det bra ut. Så som det kan göra med den här sortens skador. Bara träning, träning som gäller för att hålla muskulaturen igång.

Min stackars små-troll har haft en jobbig vecka...nattetid. Växtvärk som åtföljts av mardrömmar. Amanda har alltid fått nattskräck/mardrömmar i sina växtperioder. Elias får mest ont man har haft lite mardrömmar också. Stackarna. Själv får man stå ut med att vara berövad sömn vilket börjar synas. Skulle kunna tro att jag haft makeup fadäs då jag kliver upp på morgonen...jag är lätt ljusblå under ögonen. Inget ett par te-påsar doppade i kallt vatten inte fixar.

Nu ska jag snart hoppa i säng. Är trött efter en hel dag på lassa.

Natti natt

..::Orkar::..

Varför är livet så fullt av prövningar?? Jag vet inte riktigt vart jag ska ställa mig till allt idag. Men en sak är säker. Jag känner att styrka finns, mer än någonsin och jag är så övertygad om att jag är starkare idag än jag varit förr.
Nu väntar spännande åtaganden. I helgen är det kandidat utbildning vilket kommer att bli riktigt kul. Jag hoppas att jag kommer att känna mig än mer taggad för vad som komma skall.

RSS 2.0